MILJÖ

KORT OM DE VANLIGASTE TEXTILFIBERNA

Textiler kan bestå av naturfibrer, konstfibrer eller en blandning av dessa.

 

Naturfibrer delas in i växt- och djurfibrer.

 

Växtfiber kan tillexempel vara textiler av: bomull, lin, hampa, jute m.m.

Ull, tagel och silke är exempel på djurfiber.

 

Konstfiber delas in i syntet- och regenatfiber och hit räknas alla fibrer som bildats på kemisk väg.

 

Syntetfibrer är en petroleumprodukt och består av oljepolymerer som kan bilda material som exempel: polyester, polyamid, akryl, elastan, polypropen och klorfiber.

 

Regenatfibrer är konstgjorda naturfibrer framställda av cellulosa. Exempel på regenatfibrer är tillexempel: viskos, modal, kupro, lyocell, acetat och triacetat.

 

 

JÄMFÖRELSE MELLAN OLIKA TEXTILER OCH MATERIAL UTIFRÅN ETT MILJÖPERSPEKTIV

Det är inte en lätt fråga när det kommer till hur man som konsument utifrån ett miljöperspektiv ska tänka när det gäller val av tyg och material. Nedan gör jag ett försök att sammanfatta de kunskaper jag har kring olika material.

 

När det gäller naturfiber (växt- och djurfibrer) så har de gemensamt den fördelen att de är förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara. Detta tillskillnad mot syntetfibrer som är en icke förnyelsebar naturtillgång, och inte heller är de biologiskt nedbrytbara.

 

Syntetfibrer som exempelvis polyester, polyamid, akryl, elastan, polypropen och klorfiber är framställda av olja som förädlas i flera steg och sätts ihop till långa polymerer, dvs plast.

 

Fördelar med exempelvis en syntetfiber polyester är att det är en mycket slitstark fiber som är elastisk och där tyget står emot nötning och noppar minimalt, dvs den är motståndskraftig och hållbar. Återvunnen polyester är att föredra framför andra syntetmaterial, medans akryl är den syntetfiber som har störst negativ miljöpåverkan av konstfibrerna. Produktionen är komplicerad och resurskrävande och lösningsmedel och andra kemikalier måste tillsättas för att trådar av akryl ska bildas.

 

En annan konstfiber är reganatfiber, exempelvis viskos, modal, kupro och lyocell, vilka oftast tillverkas av pappersmassa. Viskos är den vanligaste regenatfibern och miljöproblem som uppstår vid framställningen av viskos är delvis pga att omvandlingen från cellulosa (från träd) till fibrer, vilket kräver stora mängder koldisulfid, som vid utsläpp orsakar försurning. Som material är viskos mjukt, andas bra, har ett fint fall och håller sin färg bra.

 

Lyocell däremot har mindre miljöpåverkan än de andra regenatfibrerna, med hänsyn till tillverkningen som återanvänder processkemikalier. Produktionen av tyget genererar mindre utsläpp (helt svavelfri) och förbrukar mindre energi och vatten än produktion av mer konventionella tyger. Den är dessutom biologiskt nedbrytbar och går att återvinna.

 

När det gäller det gäller naturfibrer eller sk växtfibrer så är bomullen överlägset störst, den står för hälften av världens textilproduktion. Den odlas brett runt ekvatorn i framför allt i Kina, USA, Brasilien, Pakistan, Uzbikistan, Indien, Egypten, Turkiet och Mali. Bomullsplantan anses vara svårodlad då den är känslig för insektsangrepp, sjukdomar, torka, kyla och häftiga regn. För att minska angrepp från skadeinsekter och ogräs så används stora mängder jordbrukskemikalier. Detta leder till att gifter sprids i näringskedjor i naturen och även människor som arbetar bomullsodling, riskerar att bli sjuka av kemikalierna. Bomullsodling kräver även enorma mängder vatten. För varje kilo bomullsfiber så går det i genomsnitt åt 10 000 liter vatten. Eftersom odlingarna oftast sker i torra områden där sötvatten är en bristvara krävs konstbevattning av stora arealer. Nästan hälften av all bomull konstbevattnas, vilket ofta leder till försaltning av jorden och brist på rent dricksvatten.

 

Den ekologiska bomullen är en motkraft mot det konventionella sättet att odla bomull. Vid ekologisk odling tillåts inte kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel vilket förstås är en fördel både för naturen och människorna som arbetar med bomullsproduktionen. När det gäller vatten så finns rekommendationer för den ekologiska bonden att inte överutnyttja vattenresurserna och bevattningssystem bör utformas på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till det lokala klimatet och geografin.

 

Lin är ytterligare en naturprodukt och jämfört med bomull eller andra syntetfibrer så är linne en mer miljövänlig produkt. Förutom att lin precis som andra växtfibrer är förnyelsebar och biologiskt nedbrytbar så är lin en ganska tålig växt. Den kan odlas i regniga och svala klimat och den behöver inte besprutas med bekämpningsmedel eller gödas i samma mängd som exempelvis bomull. Kina, Holland, Belgien, Frankrike, Polen och de baltiska länderna är stora odlingsländer.

Processen innan linet kan vävas är arbets- och tidskrävande. Det är en av anledningarna till att bomull som textil har konkurrerade ut linnetyget och produceras i mycket större skala. Linne är en av våra äldsta textiler och en av fördelarna med linne är att med rätt hantering så åldras lin bättre och långsammare än andra textilier. Linne är även ett slitstarkt tyg men det har låg töjbarhet och elasticitet.

 

Hampa är också en fiber som kommer från växtstjälken. Den är känd för att vara slitstark och hållbar. Växten hampa är en ganska tålig växt i likhet med exempelvis lin, dvs den är inte så resurskrävande och den går att odla utan en massa jordbrukskemikalier. Den kan växa på näringsfattig jord och binder dessutom jorden med sina långa rötter och motverkar jorderosion. Allt detta gör den till ett bra alternativ ur miljösynpunkt. Den liknar linne i känsla och utseende och är tre gånger starkare än bomull.

 

Ett annat miljövänligare alternativ är Rami. Det är en naturfiber som utvinns från en nässelväxt och kan växa på näringsfattiga jordar. Den kommer ursprungligen från Östasien och idag är Kina ett av de stora exportländerna. Det är ett slitstarkt tyg som liknar linne till strukturen.

 

En naturfiber som kommer från djurriket och som används som inom textilindustrin är ull. När det gäller möbeltyg så kommer ullen främst från tamfår. Fåren har fördelar som att de håller landskapet öppet och de är energisnåla då de inte lever på odlat kraftfoder. De största ullproducenterna finns i exempelvis Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, Uruguay och Argentina.

Fördelar med ull utifrån ett miljöperspektiv är exempelvis att liksom de andra naturfibrerna så är ull en förnyelsebar- och biologiskt nedbrytbar fiber. Ulltyger är dessutom mycket hållbara och tåliga, då ullfibern har stor töjbarhet och elasticitet. Ull i sig själv är naturligt svårantändligt och smutsavvisande och ingen kemiskt behandling i form av exempelvis flamskyddsmedel behövs därför. Ull består också av mjuka fibrer som andas och sägs bli vackrare med tiden. Ull är dock känsligt för starkt ljus och hög värme.

En nackdel ur miljösynpunkt med att använda sig av ull är att råullen innehåller en del orenheter såsom ullfett, vilket måste tvättas bort.

 

En annan väldigt viktig aspekt när det gäller val av textiler och material är vart produkterna tillverkas och vilken insyn i produktionskedjan man har. Numera har en stor del av textilproduktionen flyttat från västvärlden till utvecklingsländerna, man anlitar leverantörer och underleverantörer i främst låglöneländer. Allt för att de svenska konsumenterna ska få billigare textiler medans befolkningen i produktionsländerna får betala ett högt pris. Ett pris som innebär stora hälsorisker och usla arbetsförhållanden för arbetare inom textilindustrin och med miljöförstöring som exempelvis förorenade vattendrag och marker som inte längre går att bruka.

 

Det kan även vara svår att exakt veta vilka ämnen som finns i textilerna eftersom att leveranskedjorna ofta är långa och komplexa med global spännvidd. Information om kemiska ämnen i textiler minskar ofta när man går nedåt i distributionskedjan. Många preparat som är förbjudna hos oss används i andra delar av världen. Utöver den negativa påverkan i tillverkningsländerna får vi med oss miljögifter hem i våra importerade textilier som kan vara skadliga både för människor hälsa och miljön. Så med andra ord, att konsumera lokalproducerade produkter är betydelsefullt när det handlar om miljöval.

 

 

MILJÖTIPS FÖR EN HÅLLBARARE KONSUMTION

  1. Konsumera färre men bättre ting. Att shoppa har blivit ett fritidsintresse och eftersom att det är så billigt är det inga problem. För oss. Notan betalas av människor i fattiga länder och av våra barn som ärver en varmare planet. Att handla mer sällan men satsa på kvalité och hållbarhet är ett sätt att spara på jordens resurser.

 

  1. Välj möbler efter din stil och vad du värdesätter istället för att följa snabba trender. Det gör dessutom att ditt hem blir mer personligt.

 

  1. Köp möbler på secondhand. Förutom miljövinster så finns det mycket äldre möbler som är av långt bättre kvalité och mer gediget gjorda än dagens nyproducerade möbler.

  1. Leta efter miljömärkningar, exempelvis GOTS, Eu ecolabel, Bra miljöval m.m. Ta reda på hur det du köper är producerat, hur lever produkten upp till krav på mindre utsläpp från fabrikerna, bättre villkor för arbetarna och färre miljöfarliga ämnen i tillverkningen exempelvis? 

 

  1. Välj närproducerat och undvik på så vis långa transporter som bidrar till ökad växthuseffekt.

 

  1. Kom ihåg: Det är vi som konsumenter som har makten att förändra, ta ställning mot usla arbetsvillkor och miljöförstöring. Tänk på att man konsumerar så mycket mer än den enskilda produkten. Man konsumerar en hel produktionskedja!

 

Källa: www.naturskyddsföreningen.se, www.medvetenkonsumtion.se, www.wikipeida.se

Fröken gröns tapetsering

Helikoptergatan 6

723 48 Västerås

Tel: 073-0328420

Mail: info@fgtapetsering.se